Jag startar dagen med att klappa min mage och berätta hur fin den är! Hur fin jag är. Min resa är att tycka om min kropp som den är. Jag behöver inte älska varenda del. Men börja med att endast prata positivt om den och till den. Jag ska acceptera dess brister som man accepterar brister i en relation. Det finns ju ingen relation som är perfekt och man får leva acceptera vissa negativa saker hos en partner precis som denna får acceptera hos dig. Det är ju en del av livet. Som jing och jang.
Jag vet att denna resan inte kommer vara lätt. Men jag vill förändras för mina barn och för att vara en bra förebild för andra. Varför det inte är lätt är att man hållit på med självhat sen barnsben. Jag vet inte när det startade och jag tänker inte gå in på det men det har alltid varit lättast att klanka ner på sig själv. Att skylla på sig själv och att skada sig själv. Jo då jag hade självskadebeteende som tonåring. Och om jag inte kan älska mig själv till 110%. Hur ska jag då lära mina barn att älska sig själv till 110%.
Isak har tex alltid pratat bra om min fina mage. Den är lite tjock och mysig. Varför skulle det vara något negativt? Jag har vänt det till något negativ. Och när barnen säger att en person är tjock så är det ju inte sagt att de tycker att personerna är fula. Det är ju vi som laddat det med att säga till barnen att det är något fult att säga så osv. Sen handlar det väl också om att ordet för andra också är laddat med något fult.
Jag önskar så att det spreds mer info om det. Om du inte letar upp det själv så är det svårt att bemötas av positiva kroppideal men jag försöker ändra på det nu. Följa personer med sunda profiler och ta bort de så påverkar dåligt. Jag har inte tänkt på det tidigare att bilder på tjejer som jag sett motiverande faktiskt kan ge motsatt effekt. Jag är ju så otroligt fin som jag är!
