Just nu läser jag detta som jag skrev i en gammal blogg 2009-05-26 och bara gråter. Det känns som igår. 11 dagar efter det var det den 6 Juni och du lämnade oss kvar utan dig.
“Starka ord

Igår fick jag reda på att min mamma ligger döende på sjukhuset, det var det värsta jag sett. Dem vet inte hur långt hon har kvar. Det värsta är att hon legat inlag i 10 dagar utan att jävla mormor har sagt nått!!! Är så jäkla förbannad på henne. Hur kan hon göra så, det kunde vara 10 extra dagar av mammas liv! Det kändes också tungt när jag följde med Louise in, hon blev så chockad. Hon tyckte mamma så död ut. Och visst gjorde hon, jag minns att hon var ju så vacker, hur kan nått så vackert bara förfalla. Det finns så många frågor, som jag är rädd för att jag aldrig får svar på.
Min vackra mamma, jag älskar dig så! Om jag bara hade förstått. Om du bara tagit emot vår hjälp. Du finns djupt i mitt hjärta och där finns du för evigt, snart måste jag ta förväl. Läkarna sa att dem inte visste om det skulle ta timmar, dagar. Men jag finns här! Jag tänker på dig, jag hoppas att det finns ett mirakel som gör dig bra! Kanske om du kämpar, tror du inte du skulle kunna övervinna detta? Jag vill växla några ord. Vad ville du säga till mig? Ville du säga att du älskar mig med? När jag sa att jag älskar dig.
Jag vill höra din röst. Tänk om du bara kunde säga att detta var bara en hemsk mardröm. Jag vet att du älskar mig. Jag vet att du älskar mina syskon. Mickey är ju inte så gammal, suck.
Det gör så ont mamma. Jag tänker på gamla minnen. Pappa berätta igår om när Louise föddes. Hur arg du var på han och hur du skrek på han. Du får gärna skrika på mig nu. Jag vill se den starka mamma som du alltid varit. Jag minns så kul vi hade ute. Ingen trodde att det skulle gå så här långt. Jag kommer och besöker dig idag igen så klart. Du är ju min söta mamma. Jag vet att du vet att jag var där igår, när jag pussa dig och sa att jag älskar dig. Mimo såg vår kontakt och jag såg en tår i ditt öga. Inte meningen att du skulle se mig så ledsen, det minsta du behöver nu. Men idag ska jag försöka vara stark och bara finnas vid din sida. Jag älskar dig så mamma! 2009-05-26″


Det har nu gått 2 år och vi saknar dig alla så mycket! Ofta när jag tittar på Isak blir jag påmind av kärleken du måste ha känt för dina barn, oss barn. Nu får jag uppleva det. Men önskar så att Isak fick träffa sin mormor. Den smärtan kommer jag bära med mig hela livet.
Idag ska vi lägga blommor på din grav. Ett tag sen jag var där nu. Känns helt fel att du ska ligga där. Du hade varit endast 46 år nu. Ingen ålder ju.  Du skulle ju fylla år i september. Visst är det märkligt att Isak fyller år en vecka senare bara.
Saknaden är så stor!
Tänd ett ljus för min mamma här evigaminnen.se.